Samverkan mot våld
Different languages

Barn som upplever våld

Barn som upplever våld i familjen löper en stor risk att själva utsättas för fysisk misshandel och/eller sexuella övergrepp. Att se sin förälder bli slagen kan vidare ses som en form av psykisk misshandel, som för de flesta barn har mycket allvarliga konsekvenser.

I Sverige har vi genom en skärpning av socialtjänstlagen slagit fast att socialnämnden ska betrakta barn som bevittnat våld eller andra övergrepp mot närstående vuxna som offer för brott.

Det är inte ovanligt att barn i familjer där det förekommer våld blir utsatta för flera typer av övergrepp eller omsorgssvikt. Förekomsten av psykisk ohälsa är hög bland kvinnor som utsatts för våld. Detta påverkar deras förmåga att vara fysiskt och psykiskt tillgängliga i den grad som deras barn behöver. Samtidigt görs mamman huvudansvarig för barnens välbefinnande och säkerhet - pappan och hans ansvar lyser ofta med sin frånvaro både i utredningar och interventioner av olika slag. Oförmågan att skydda barnet läggs därmed på mamman, trots att forskning visar att mödrar ofta gör väsentliga försök att skydda sina barn.

Hur vanligt är våldet?

Den mest omfattande prevalensstudien i Sverige kommer från Kommittén mot barnmisshandel där man beräknar att tio procent av alla barn i Sverige någon gång sett pappa slå mamma.

Barns direkta upplevelser av pappas våld mot mamma består oftast av syn-, hörsel- och känselintryck. Studier visar att nästan alla barn har vid minst ett tillfälle befunnit sig i bostaden vid misshandeln av mamman och att nästan hälften av barnen befann sig i direkt fysisk kontakt med en eller båda föräldrarna. Vissa barn försökte skydda mamman genom att tränga sig emellan föräldrarna, dra i pappans kläder eller slå mot honom. De barn som befann sig i samma rum, utan att vara inblandade satt ofta tysta och som förstelnade.

Det förekommer att barn självmant stänger in sig på sitt rum när de vet att våldet är nära förestående, eller att den förälder som står i begrepp att utöva våld regelmässigt låser in barnen i deras eget rum eller i exempelvis källaren. Barns upplevelser av våldet är i dessa situationer minst lika skrämmande som de direkta syn- eller hörselintrycken.

Ett hot mot barnets existens

Det finns forskare som menar att den svåraste och mest skadliga formen av våld för ett barn, ur ett psykologiskt perspektiv, är att uppleva pappas våld mot mamma. Det anses farligare än att uppleva våld på gatan eller att själv bli direkt utsatt för fysiskt våld.

Att bevittna våld mot en anknytningsperson, det vill säga den person som barnet ska söka trygghet och beskydd hos när fara hotar,är att betrakta som en form av psykisk misshandel. Barnet kan uppfatta detta som ett hot mot hela sin existens. När barn tvingas bevittna våld mot en förälder blir det känslomässigt övergivet och skyddslöst, eftersom det just då förlorar bägge sina föräldrar – den ene i form av en hotfull angripare och den andre som ett utsatt offer. Dessutom visar som ovan nämnts flera studier att barn som lever i familjer där pappa slår mamma också löper en flerfaldigt ökad risk att själva bli utsatta för våld eller andra övergrepp.

Syskon är av stor betydelse för barn som upplever våld – ofta tar syskon stöd av varandra och äldre syskon försöker skydda de yngre samt begränsa den belastning de utsätts för.

Våldets konsekvenser​

När våldet äger rum i familjen är det omgivet av ett kulturellt tabu. Den som talar om våldet i sin familj riskerar att drabbas av skam och omgivningens förakt. Detta benämns som ett tabuiserat trauma vilket försvårar återhämtningen. En strategi att hantera detta kan vara att omvandla våldet till en ”normal” händelse vilket beskrivs som vanligt i förskoleåldern. När barnen blir äldre ökar dock deras medvetenhet om att våld inte förekommer i alla familjer och de kan då lägga skuld på sig själva.

Exempel på internaliserande symptom är till exempel ångest, oro och depressiva problem, externaliserade symptom är till exempel aggressivitet, antisocialt beteende eller hyperaktivitet.

Ett flertal studier visar att när barn bevittnar våld i familjen under sin uppväxt påverkar deras nära relationer och mönster för socialt samspel negativt. Vidare rapporterar de fler konflikter i kamratrelationer samt känner sig mer ensamma än andra barn. Barn som växer upp med en våldsam pappa lär sig också att våld är ett effektivt sätt att skaffa sig kontroll. Det finns en rad studier som visar att barn som upplever våld i hemmet har en tydligt ökad risk för PTSD.

Alla barn uppvisar inte synliga symptom. Man har även funnit att barn till misshandlade mammor har en tendens att vara mer omhändertagande, generösa och hjälpsamma än andra barn. Risken för att detta i förlängningen innebär en negativ belastning för barnen har lyfts fram då de anpassar sig till en situation som kräver att de undertrycker sina egna behov till förmån för andras.

Vid behandling av barn som upplevt våld har framkommit att traumatiserade barn inte berättar om våldet om man inte ställer konkreta frågor. Detta ställer höga krav på att den som möter det traumatiserade barnet har förståelse för barnets inre föreställningsvärld. Innan behandling kan påbörjas måste barnet först skyddas från våldet.

Motståndskraft

Alla barn som utsatts för skrämmande och smärtsamma erfarenheter under uppväxten blir inte psykiskt traumatiserade. Det finns barn som tack vare goda individuella resurser och gott stöd kan bemästra mycket svåra och smärtsamma upplevelser utan att få bestående men i sin psykiska utveckling. Forskning om barn som växer upp i särskilt riskfyllda miljöer visar att en del barn trots allt klarar sig väl i livet.

Skyddsfaktorer kan vara tillgångar som skyddar barnet från stressorer, upprätthåller anpassning eller gynnar återhämtning. Ett exempel kan vara strategier för att dra sig undan när våldet inträffar. En av de viktigaste skyddsfaktorerna är att ha en stark relation med och anknytning till en förälder eller annan vårdande vuxen. En god relation till syskon eller andra vänner kan mildra effekterna av stressen och ge stöd. En god självkänsla och goda skolresultat kan också hjälpa barnet att lindra effekterna av våldet.

Läs mer på

NCK – Barn som upplevt våld

VKV Genväg till forskning

Uppdaterad: 2014-09-24 av: Marianne Karlsson

 Skriv ut