Samverkan mot våld
Different languages

Förklaringar till våld

Ett sätt att öka förståelsen för vad som skapar våldshandlingar är att kombinera en analys av maskulinitetsnormer, social bakgrund, relationsproblematik och individualpsykologiska förklaringsmodeller.

www.valdinararelationer.se redogör för följande perspektiv som ger olika förklaringar:

Biologiska teorier

Bland de biologiska teorierna finns framför allt två huvudspår. Kortfattat utgår den ena modellen, utvecklingsbiologiskt perspektiv, från ett synsätt som menar att mäns våld har sin grund i sexuell svartsjuka. Själva våldet förklaras med att våldsamma män har högre nivåer av det manliga könshormonet testosteron än andra män. Det andra spåret utgår ifrån studier från början av 1990-talet som visade på ett samband mellan skallskador och våldsanvändning. Kritik mot de biologiska teorierna har framförts eftersom de inte förklarar varför våldet i princip enbart riktas mot den mest närstående personen.

Psykologi/psykopatologi

Förespråkare för den här modellen menar att våldsamma män har någon form av personlighetsstörning eller avvikelse orsakad av tidiga psykologiska trauman. Kortfattat och förenklat menar man inom denna teoribildning att för män som har dessa drag och dessutom en svag självkänsla blir närheten till en annan människa i en kärleksrelation en påfrestande situation som ständigt prövar tillit och trofasthet. Modellen har fått kritik för att mäns våld görs till ett individuellt problem istället för ett samhällsproblem. Modellen kritiseras också för att inte kunna förklara varför kvinnor som har personlighetsstörningar eller är traumatiserade i barndomen inte brukar våld på samma sätt.

Systemteoretiska förklaringsmodeller

Mannens våldsanvändning ses som en del av en kris i familjen eller som ett utslag av en dåligt fungerande familj. Man menar att våldet beror på bristande kommunikativ förmåga hos mannen, eller enklare uttryckt, våldet tar vid när orden tar slut. Vissa forskare menar också att det är kvinnans verbala övertag som provocerar mannen till att använda våld. Kritiken mot denna förklaring är att fokus ligger på familjesystemet istället för på mannens val att använda våld som det grundläggande problemet. Det faktum att kvinnan är ett brottsoffer tenderar också då att tonas ned.

Sociologiska och socialpsykologiska teorier

Dessa teorier fokuserar på social inlärningsteori vilket förenklat innebär att pojkar präglas av sin omgivning till ett mer aggressivt beteende och att män som använder våld ofta själva har utsatts för våld som barn. Kritiker menar dock att det finns för lite underlag för att hävda att barn som själva varit offer för våld blir våldsutövare när de blir vuxna.

Feministiska teorier

Detta kunskapsfält utgår ifrån ett könsmaktsperspektiv och är den modell som svensk jämställdhetspolitik utgår från. Enligt feministiska teorier genomsyrar mäns överordning på olika sätt rättsväsende, hälso- och sjukvård, utbildningsväsende och samhället i stort. Här ses inte våldet som enstaka händelser utan våldet har samband med det omgivande samhällets värderingar och normer. Normer som ger våldsamma män rättigheter att utöva makt och bestämma över kvinnors liv och vardag. Feministiska teorier har kritiserats för att vara generella och inte ta hänsyn till de olika sammanhang som styr mäns våld. Vidare kritiseras den feministiska teorin för att inte kunna förklara varför vissa män använder våld och andra inte.

Den ekologiska modellen

Den ekologiska modellen bygger på teorin om att det inte finns en ensam faktor som kan beskriva varför män använder våld mot kvinnor i nära relationer. Modellen försöker istället att kombinera flera olika teorier och förklaringar. Våldet uppstår på grund av flera olika faktorer som i samspel påverkar på olika nivåer. Dessa faktorer är; individ, samhälle, relation och struktur. Våldet ses som något för komplext för att beskrivas med ett perspektiv. Därför utesluter modellen inget perspektiv. Den kritik som riktas mod det ekologiska perspektivet är att det riskerar att bli ett allt-eller-ingetperspektiv och att helt oförenliga förklaringsmodeller sätts jämsides med varandra.

Uppdaterad: 2014-09-24 av: Marianne Karlsson

 Skriv ut